Hajk i helgen

Sitter i köket med lite semesterfeeling. Semesterfeelingen beror mest på att jag knaprar på kanelknäcke, vilket tillsammans med en god bok är utmärkt sällskap i förtältet på semesterkvällarna när resten av familjen kommit till ro. Nu har jag inte semester och sitter inte i något förtält heller för den delen, men familjen den har kommit till ro och jag väntar bara på att tvättmaskinen skall gå färdigt innan jag får gå och lägga mig.

Den gångna helgen har jag tillbringat på hajk med Royal Rangers, RR. Det är pingstkyrkans variant på scouter. Jag och frugan har förmånen att ha hand om ett gäng härliga ungar i åldern 10-12 år. Under terminerna möter vi de små juvelerna varje torsdagskväll. Det är helt fantastiskt! Man kan vara helt slut innan man kommer till en samling med RR och lämna den med nya krafter.

I början av veckan pekade väderprognosen på minusgrader och stor risk för nederbörd. Det kändes inte som ett optimalt hajkväder och viss oro infann sig bland ledarkollegorna. Men en klok ledare citerade någon i den äldre generationen som brukade säga: "Människor spår, men Gud han rår!" På det ordet vilade vi och helgens väder blev ganska så bra, det var inga minusgrader och ingen snö i alla fall. Vi har haft en härlig helg med mycket skoj och en hel del allvar. En viktig del i RR är att dela den kristna tron. Det är en fantastisk upplevelse att få vardagens bekymmer och be tillsammans med ett gäng ungar varje torsdags kväll. Nu är det sommarlov för RR och vi får inte träffa våra ungar på ett tag. Men tiden går ju som bekant rätt fort och det tar inte lång stund innan vi sitter där på hajkplatsen igen.